Marieholms landskommun var tidigare en kommun i dåvarande Malmöhus län. Kommunen bildades som så kallad storkommun vid kommunreformen 1952 genom sammanläggning av kommunerna Reslöv, Torrlösa och Östra Karaby. Den fick sitt namn efter municipalsamhället Marieholm som fanns som sådant mellan 1915 och 1960. Kommunen fanns kvar fram till 1971, då den upplöstes. Reslöv och Östra Karaby fördes till Eslövs kommun, medan Torrlösa lades till Svalövs kommun. Kommunkoden var 1216.

Sibbarp

Ursprungligen hette orten Sibbarp, men bytte namn till det nuvarande 1805 då storbonden Fredrik Holms efternamn och hans hustrus förnamn Marie fick bilda det nya namnet Marieholm åt platsen.

Järnvägen

Samhället började växa när järnvägen mellan Eslöv och Landskrona invigdes 1865 med en station som byggdes i Marieholm. Stationsbyggnaden revs i februari 1984 men nyinvigdes i december 2016.

Yllefabriken

Under storhetsdagarna försörjde fabriken ca 350 personer. Fabriken övertogs senare av Investment AB Latour, vilka så småningom valde att år 2002 stänga fabriken, då Sveriges näst sista textilfabrik som tillverkade tyg i metervara.

Marieholmskorv

Även en korvfabrik har varit bland de dominerande arbetsplatserna i Marieholm. Fortfarande säljs den sk Marieholmskorven med sin speciella kryddning.

Tegelbruket

Ett tegelbruk startades 1889. Mycket av det fasadtegel fabriken tillverkade har använts till husen i byn och närliggande samhällen. Typiskt är den mörkt röda nyansen. Man tillverkade även dräneringsrör. Bruket lades ner 1955 på grund av minskande lönsamhet och brist på lera. Under glansperioden på 1930-talet sysselsattes 20 man.

Sundelius park

1865 köpte fabrikör Magnus Sundelius (1825-1902) Marieholmsgården. Sundelius startade ett färgeri intill Saxån. I Marieholm, mellan Saxån och Storgatan i höjd med Marieholmsgården, finns Sundelius Park.

Gästgiveriet

Åkarps gästgiveri, som det hette innan det bytte namn till Marieholms gästgiveri, startades någon gång under 1690-talet. Den förste gästgivaren var Nils Knudsson, han ägde själv gården som blev gästgivaregård, och låg där den nuvarande gästgivaregården ligger. 1703 omkom han vid en skjutsning då han föll av vagnen, troligen på grund av dålig väg, och återfanns död, illa trampad av hästarna. Knudssons änka gifte om sig med Hans Andersson som var gästgivare tills sin död 1712.

Marieholmsbadet

Friluftsbadet i Marieholm invigdes 1955. Innan dess badades det i så kallade holor i Saxån. Marieholms Byaförening grundades 1987 för att rädda det nedläggningshotade badet.